På förmiddagen höll jag semiarium om svenska IPY-aktiviteter (IPY = International Polar Year). Jag hade fått material från ganska många olika personer och när man samlar ihop det så ser de svenska insatserna faktiskt riktigt imponerande ut. Jag lade ganska stor vikt vid projekten inom humaniora och samhällsvetenskap, projekt relaterade till samekultur och renskötsel och vid det faktum att en stor del av Sverige ligger inom det som definieras som polarområdet enligt IPY. Nästan alla i publiken jobbar med IPY-frågor eller IPY-forskning och flera sitter i den japanska IPY-kommittén, så det kändes som om de var intresserade.
På kvällen var det fest i Itabashi Wildbird Club och jag var hedersgäst. Jag gick först till Kurabayasi-sans hus. Det gick lätt att hitta rätt kvarter men trots att jag hade fått en karta av Kurabayashi-san var det inte lika lätt att hitta rätt hus, för det var ett gytter. Till slut bestämde jag mig för att ett hus med väldigt mycket växter på den minimala tomten kunde passa, så jag gick dit och knackade på. Det var rätt hus.
Festen hölls i stadsdelscentret och vi gick dit tillsammans. Vi höll till i ett tatamirum som Itabashi fågelklubb ofta använder för sina fester. Det var ett knytkalas. När vi kom dit var rummet helt tomt, men alla hjälptes åt att ta fram låga uppfällbara bord och kuddar och duka. Ätandet inleddes med att Kurabayashi-san utbringade en skål, kampai. Jag fick frågan vad det heter på svenska, och sedan sade alla skål i stället eller skål, kampai. Vi åt och pratade, mest om fåglar och om mat. Bland annat serverades en god dryck som var gjord på blad av en växt, shiso. (Perilla fructescens var. japonica). Av Noora fick jag sedan veta att den heter Japansk bladmynta på svenska.
Jag visade lite bilder på fåglar och fågelskådning i norra Sverige. Kurabayashi-san hade ordnat med en projektor. Jag hade en del bilder på min dator, bland annat bilder från Haparanda Sandskär och Andreas Livboms presentation som hölls vid NOFs årsmöte. Temperaturkurvan för Kiruna kom också väl till pass. Jag hade skrivit in fågelnamnen på engelska och på japanska för de fåglar som finns med i den japanska fågelboken. Det visade sig att jag inte behövde säga så mycket själv till bilderna. Alla festdeltagarnas kommentarer räckte gott och väl. Det är ganska skralt med engelskan för de flesta.
När vi dukat av och städat undan det tas ett gruppfoto. Sedan visade en festdeltagare mig att en tatamimatta hade ett hörn borta och att det där låg en liten tatamimatta som var bara ungefär 40 x 40 centimeter. Den lilla mattan lyfter man undan när man har te-ceremoni. Det var inte många i sällskapet som brukade ägna sig åt te-ceremoni. En orsak som angavs var att man får ont i knäna av att sitta fint på knä så länge. En av kvinnorna hade förr gjort te-ceremoni ganska ofta, men sade att det där med sittandet blivit mer problematiskt med åren.
Efteråt blev det te och mer prat och bildtittning hemma hos Kurabayashi-san. Från trädgården togs det in blad av shiso, japansk bladmynta, så att jag skulle och känna doften av det. När vi sedan gick hem påminde situationen mig om hur det var när man gick hem från scoutmöten. Några ledde cyklar och andra gick till fots. Först var vi många som gick åt samma håll och vid olika gatukorsningar sade vi hej då till den ena efter den andra. Vid min grind var vi tre kvar i sällskapet.
No comments:
Post a Comment