2007-06-24 Söndag, Tonegawa

Först mulet, sedan regn, +27 grader

Den stora floden Tonegawa rinner från Nikko över Kantoslätten, genom Kasumigaura, som är Japans näst största sjö och ut genom norra Chiba till Stilla havet. Vid Tonegawas nedre lopp i närheten av Omigawa , ca 70 km öster om centrala Tokyo finns en av Japans bästa lokaler för mindre kilstjärtsångare, Ō-sekka på japanska. Samma lokal är bra för amursävsparv, grässångare och kinesisk dvärgrördrom. Dit gick söndagens exkursion för Itabashi wildbird club.

Från Itabashi tog resan till Omigawa nära tre timmar. Det var ganska varmt på tåget och till min förvåning fiskade Kumakura-san och Katsumi-san fram varsin solfjäder ur ryggsäckarna. Detta är ju knappast standardutrustning för oss svenska fågelskådare.

I Omigawa, precis som på många andra ställen i Japan, var det gott om häckande ladusvalor och vi gick förbi åtskilliga bon med rätt stora ungar.

Vi fick promenera en bit längs floden Tonegawa innan vi fick höra den första spelande kilstjärtsångaren. Den har en kort sångflykt och är lätt att se och höra när man är nära den. På nästan samma ställe upptäcktes den första amursävsparven med sitt helsvarta huvud och sång som är finare än sävsparvens. Vi slog oss ner vid skyddsvallen som löper längs floden och det dröjde inte länge förrän vi även fick se en dvärgrördrom flyga en liten bit.

Dvärgrördromen var den enda av fåglarna som satt så stilla att jag lyckades få en bild genom tubkikaren.

I det här området odlas massor med ris och efter lunchen lämnade vi floden och promenerade genom risfälten. Här fanns en del hägrar, men inte så många individer som man skulle kunna tro. Jag undrar hur mycket bekämpningsmedel som används. Men vi fick ändå sex hägerarter (Ägrett, mellan, silkes, grå, ko och natt) En familj fläcknäbbade änder vilade på vallen mellan två fält.

I Omigawa passade jag på att fotografera några hus i traditionell stil. Taken har glaserat tegel och är ofta ganska komplicerade med många vinklar och gavlar åt olika håll. Det här huset hade svart taktegel min blått är också vanligt. På många hus har övervåningen mindre golvyta än nedervåningen. Jag har frågat många om det finns någon speciell finess med detta förutom det rent estetiska, men än så länge har jag inte fått något svar på den frågan. Hus ser helt enkelt ut så här.

På hemvägen trollade Kuribayashi-san varsin ölburk åt oss som vi drack ur på tåget. Dagen avslutades med middag på en kinesrestaurang i Itabashi, klubbens stamställe.